Åkte till Fegen med inställningen – det går nog inte så bra. Det fick jag äta upp. Soupha har gått jaktlydnadskurs för Lise Langseth. Vi har fått träna mycket stadga och kontaktövningar. Soupha orkade i två dagar sedan tog hans ork slut och han klarade inte av att hålla fokus på mig längre. Vi vet vad vi behöver träna på i alla fall.

Elliot har varit såå duktig. Han drabbades av våtexem och kunde inte vara med på vattenapporteringen mer än två dagar. Men vi kunde ändå titta hur de andra tränade och fick så mycket tips och idéer hur vi ska komma vidare. När det gäller linjetag och dirigering har han visat mig en ny sida av honom. Jag är djupt imponerad av hur lättlärd han är och hur lydig han är. Hans problem med andra hundar och främmande människor visade sig bara en dag på hela kursen och det var över min förväntan. Jag är nöjd med veckan och med båda mina hundar. :lol:

Oj, nu var det längesedan jag skrev i bloggen. Här kommer lite uppdateringar:

Elliot har varit iväg på två jaktprov i öppen klass. Det har gått åt pipsvängen båda gångerna, resultatet har varit två nollor i protokollet. Han är sååå lättstörd av att gå i par, han blir uppspelt när det är skott och vilt och lyssnar inte på mig för fem öre. Sedan har jag insett att vi har mer att träna på – speciellt dirigering. Elliot är av typen ”kan själv” och lyssnar inte gärna på mina visselsignaler under sitt arbete – defenitivt inte när han befinner sig i vattnet. På det första provet fungerade ingenting. På det andra provet gick det mycket bättre och han klarade alla delar utom vattendirigeringen. Han hade inte fått en etta om han satt vattendirigeringen, men ett pris i alla fall…

Lillemannen Soupha har ännu inte mognat. Han har svårt att koncentrera sig på sina uppgifter. Vi har tränat en hel del apportering och visst gör vi framsteg.

Nästa vecka ska jag iväg på SSRK:s jaktinternat i Fegen. På förmiddagarna ska jag gå jaktlydnad med Soupha och på eftermiddagarna apporteringsträning ökl med Elliot. Ska bli riktigt kul, men jobbigt.

Kall kväll för lydnadsträning, men skam den som ger sig. Iväg till Vift för tävlingslydnadsträningen som vi går på varannan måndag. Idag var vi bara 4 ekipage på träningen vilket betyder mycket tid. Vi började med att utvärdera våra mål vi satte upp för 4 veckor sedan. När vi väl var ute fick alla visa upp om man uppnått sina mål. Eftersom Elliot är så ”vek” på träningen bland andra hundar hade jag som mål att få hans uppmärksamhet bland de andra. Han ska alltså söka kontakt med mig direkt efter det att han blivit belönad för något. Uppdraget hade lyckats.

Vi fick även visa upp tre tävlingsmoment i rad utan belöning för hunden. Elliot och jag valde fritt följ, läggande under gång och apportering. Han skötte sig kanon och sökte min kontakt i fotgåendet. Läggandet under gång satt som en smäck och när han apporterar så har han fart ut när han hämtar apportbocken, men travar in (på grund av att han visar lugnande signaler till de andra hundarna). Detta ska nu få bli mitt nya mål. Att han ska ha full fart in till mig på inkallning. Vet inte hur jag ska få det att fungera, men jag får fundera lite. Hemma går det nog lättare än borta. Kaninbollen gör underverk när vi tränar med andra. Det blev en sen kväll och jag var inte hemma innan 22.30. Nya tag i morgon!

Jag har lyckats att få två golden retrievers med känslig mage. Efter att ha hört mig runt omkring så är det visst ett ganska vanligt problem för rasen. Så fort de får annorlunda godis så blir de dåliga i magen. Det är svårt med Soupha som äter allt han hittar, både ute och inne. Han luktar ganska illa och släpper gaser hela tiden. Ibland kan man knappt vara i samma rum som honom.

Med detta i bakhuvudet börjar jag nu fundera på att börja ge hundarna färskfoder istället för torrfoder. Det brukar hjälpa hundar som har svårt med matsmältningen. Jag håller på att undersöka saken och mitt val har hamnat på Priima hundfoder. För att få det här att fungera måste jag köpa en frysbox till. Det är ju också en kostnad och det är lite bökigt med färskfoder när man ska iväg någonstans. Men hjälper det mina hundar ska jag absolut övergå till det. Först ska jag prova på det och se hur smidigt det är att får tag i maten och vad det kostar.

Då var det dags att börja årets första apporteringskurs. Unghunden Soupha går en fortsättningskurs. Det kändes så där att ge sig iväg för att träna apportering med en halv meter snö i skogen. På en gyttjig grusplan började vi med stadga och enklare grundträning för att repetera nybörjarkursen från i höstas. Soupha är het och har mycket svårt att sitta tyst och still när det ramlar dummies runt omkring. Han blir galen och skäller och förstår inte alls vitsen med att bita ihop och sitta samlad vid mattes sida. På grund av all snö skjuter vi lite på kursen och träffas om tre veckor nästa gång.

Soupha var inte bra i magen idag. Kan bero på att jag har köpt Frolic som belöningsgodis istället för köttbullar. Det blir så kletigt och även ganska dyrt att alltid ha köttbullar i jackfickan

Jaha, då var det dax för unghundskurs – fortsättning. Soupha behöver verkligen fortsätta sin träning och trots att jag hade bestämt mig för att jag inte hade tid att gå den här kursen så hoppade jag på den ändå. Vi var 6 hundar igår men kommer att vara 7 när alla är där. Jag kände redan tre förare från unghundskursen. Det är skönt att ha någon att prata med.

Ditte (kursledaren) ville se vad vi hade för hundar och vi gjorde många små kontaktövningar. Soupha är en riktig kurshund. Han sköter sig sååå mycket bättre där än hemma. Kan ju vara skönt, men jag gör väl något fel när jag är hemma eftersom det funkar sämre där. Det gick åt många köttbullsbitar för alla kontaktövningar. Jag fick låna lite Frolic i slutet. Vi höll på länge – ända till 21.25. Var hemma närmre 22.15 och var ganska trött. Elliot stod och väntade på oss, så jag fick göra några korta övningar med honom innan sängen hägrade.

I morse när jag skulle gå elljusspåret runt sjön i Ljungsarp fick Soupha direkt vädring av vilt. Ute på sjön springer det två rådjur på väg till andra sidan sjön där jag strax ska gå. Då fick jag inse att släppa honom lös en stund inte var att tänka på. En liten stund senare flyger det plötsligt upp två gräsänder som hittat ett litet vattenhål utmed vägen. En fågelapportör blir helt galen när detta händer. Det fick bli en runda i koppel idag.

När jag senare kör till jobbet stoltserar två stora älgar upp på vägen. Jag stannar och kikar på dem och helt plötsligt kommer det upp en till ur diket… och en till… och en till. Fem stora älgar spatserar över vägen till Hestra och pulsar in i skogen genom den höga snön. De är så vackra!

Idag har det blivit lite viltträning i källaren. Elliot ratar inga fåglar längre – skönt. Till och med truten plockar han upp utan diskussion. Lilleman – Soupha – föredrar de små fåglarna och tycker att truten är ganska äcklig. Han får bära dem han gillar idag. Det måste bli mer träning med trut så småningom.

Även idag är det en härlig vinterdag. Det passar utmärkt med en promenad med vovvarna. Jag är en person som älskar vintern och snön, men just nu är jag ganska trött på snön.  Det är svårt att hitta någonstans att gå med hundarna på grund av den djupa snön. Dessutom börjar jag längta efter att kunna gå ut och träna med hundarna på snöfri mark. Det är lite lättare då tycker jag. Så jag längtar efter våren nu. Men hundarna älskar att vara ute i snön och glädjen är stor under våra promenader 

Nu är jag äntligen igång med min blogg. Det kommer att ta lite tid innan jag fattar funktionerna men jag hoppas att jag lär mig snabbt. Den här bloggen kommer, precis som namnet på bloggen visar, i första hand handla om mina två golden retrievers Elliot och Soupha. Ni får följa vår vardag, våra träningar och förhoppningsvis även våra tävlingar. Jag själv heter Katarina men kallas för Tina. Jag är 40 år,  gift med Micke och vi har två söner, Måns och Hampus.

Igår var sista träningen för Soupha på unghundskursen. Tycker att han sköter sig bra på kursen. Men han behöver så mycket mer träning så nu är vi även anmälda på fortsättningskurs för unghundar. Den börjar redan på onsdag. Snabba ryck!